Olof Thunman (Uppsala 1879-1944 Knivsta) Klippor och blått vatten Signerad 'Olof Thunman' Olja på duk, lagd på pannå 25 x 37,5 cm Ram 40,5 x 43,5 cm Olof Thunman var något av en renässansmänniska. Målare, tecknare, poet, kompositör, han hade många strängar på sin lyra och däri finner vi kanske också en förklaring till att Thunmans målerikonst under lång tid kom att utgöra en exklusiv intressesfär endast för de verkligt initierade. Han var dessutom en bohem av legendariska dimensioner, en fri konstnärssjäl i en kraftkarls kropp, som genom hela livet hade barnasinnet i behåll och som använde leken och de spontana infallen för att betvinga den grå vardagslunk han vägrade att bli en del av. Bakom denna till synes lättsamma fasad fanns dock en hårt arbetande konstnär, präglad av en djup kärlek till naturens förunderliga skönhet och till livet självt. Hela Olof Thunmans konstnärliga gärning är intimt förknippad med de nationalromantiska strömningarnas senare fas, då skymningsromantikens dunkel skingrades för en klarare syn på landskapets skönhet. Olof Thunman föddes 1879 i Imperfektum, den klassiska byggnaden vid Västra Ågatan i Uppsala, på vars tomt nu Katolska kyrkan står. Efter avlagd studentexamen och några års universitetsstudier utbildade han sig på Konstakademien åren 1902-06. Under akademiåren belönades han med Hertigliga medaljen för målningen ”Islossning” och Kungliga medaljen för målningen ”Dembagrynnan”. Redan under tiden på Konstakademien var det uppenbart att vattnet som motivkrets låg Olof Thunman särskilt varmt om hjärtat. Tillsammans med bland andra John Bauer ställde Olof Thunman ut på Valand 1905. Det var en grupp unga konstnärer som hade slutit sig samman under benämningen ”Konstnärslaget från 1905”. I katalogen till utställningen presenterade sig Olof Thunman med en självkarikatyr och följande lätt skämtsamma, men pricksäkra beskrivning: ”Stark, misslyckad prästman. Fyrkantig. F d renskrivare. Oformlig och sentimental. Godmodig om man ej kritiserar tavlorna. Rimmar. Sjåvinist. Är mycket stark. Tycker om det som är vått (Obs. vatten). Är stark.” Skall man försöka hitta några motsvarigheter till Olof Thunman bland hans samtida, så finns det något av själarnas sympati mellan honom och Gunnar Hallström. Båda vurmade för det kulturhistoriska landskapets bevarande och skildrade detta med stor kunskap och inlevelse i sin konst. När det gäller Olof Thunmans förmåga att skapa en egen, särpräglad stil, med vilken han lyckades utvinna nya dimensioner i en bekant motivkrets, finner vi en motsvarighet i Gustaf Fjaestad. Liksom Thunman gör i sina kustmotiv, använder sig Fjaestad av en skarp konturteckning för att skapa en effektull ytdekorativ verkan i sina rimfrostlandskap. Om än deras motiv var olika, är deras målningar samma andas barn och stilmässigt passar de varandra som hand i handske. Olof Thunmans med tiden alltmer framträdande roll som poet och kompositör innebar att hans roll som målare så småningom kom i skymundan. Härtill skall även läggas det faktum att han i och med 1920-talets utgång mer eller mindre slutade med sitt måleri och därefter främst ägnade sig åt teckningskonsten och poesin. Under åren 1919 till 1939 publicerade Olof Thunman fem diktsamlingar och han erhöll flera stipendier från Svenska Akademien. Att Olof Thunmans namn kom att bli vida känt hos den stora allmänheten i Sverige beror dock varken på hans konst eller på hans poesi. I stället var det två visor som han skrev texten till som innebar hans stora berömmelse. Den ena, ”Upplandssången” var en hyllning till hemlandskapet och är därför kanske mest uppskattad i detta landskap, medan den andra, gånglåten ”Vi gå över daggstänkta berg”, fick ett enormt genomslag i hela Sverige i en tid då fotvandringen kom att bli en folksport. Olof Thunman skrev ”Vi gå över daggstänkta berg” redan 1900, då han var endast 21 år gammal och den publicerades för första gången i Strix julnummer 1906. Två år senare gavs texten ut med musik på Abraham Lundquists förlag. Året innan Olof Thunman gick bort publicerades visan i den klassiska sångboken ”Nu ska vi sjunga” och under åren 1943-1969 ingick ”Vi gå över daggstänkta berg” i de stamsånger som var obligatoriska i skolundervisningen i Sverige. Condition: Pannå något slagen, i övrigt god kondition. Category: Art/Paintings Estimate: 4000 SEK